Real Maskin – Lövet/Johanneberg 5-1
Mål: Mojje 2, Freddan, Farsan, Lulklass
Det var ett revanschlystet gäng som samlades på Real-gården inför mötet med tabelljumbon Lövet/Johanneberg. Poängtappet i sista matchminuten från vårmötet lagen emellan låg säkerligen i mångas tankar. En match där Real förde spelet och hade bland annat två ribbträffar, men som till sist slutade 3-3. Denna gången skulle inte Lövet få chansen att plocka några poäng från Real. Ett Real som för närvarande gör sin bästa säsong i klubbens 29-åriga historia.
Stämningen är på topp i omklädningsrummet. Dragans Pilar hade fixat elen i stugan, så vi slapp byta om i totalmörker som i måndags. Stämningen peakar och spelarna jublar när kassör Junior kommer in med nya strumpor till alla, som en liten belöning för att vi sålt så många CL-tips! Och Brask skrålar att detta är minsann bättre lön än vad spelarna i ÖIS får. Det har han troligtvis rätt i.
På genomgången får vi höra att vi startar på exakt samma sätt som i förra matchen, med skillnaden att Mojje är tillbaka från sin avstängning och istället är det Andres som får sitta på läktaren efter att ha fått syna dom två sjukaste gula korten i mannaminne i förra matchen.
Dagens startelva
Detta innebär att vi har den troligtvis starkaste bänken hittills denna säsong, innhållandes The Brask Brothers, Farsan, Janerik samt Jerry ”Marcelo” Bergstedt.
Rutinerad bänk!
Att det är en bänk innehållandes stor klass visar sig direkt i andra halvlek då Jerry går in istället för Jonte, Farsan istället för Joel, samt Brask går in för Lulklass. Efter att första halvlek varit en krampaktig tillställning som präglats mest av felpassningar kommer vi in till andra halvlek som ett helt nytt lag! Dom inbytta spelarna bidrar direkt till en ny dimension och den energi Real visar gör att Lövet inte har en chans i den andra halvleken.
Pang! Pang! 2-1 och 3-1 kommer som brev på posten i den första kvarten av den andra halvleken genom Lord Vanhanen och Farsan. Vi kan andas ut, krampen verkar helt ha släppt. Vi börjar spela avslappnat och enkelt, precis så som vi ska göra. Regnet biter sig ihärdigt fast på Kviberg. ”Guillouel” Elfving Svensson verkar ha tänt sin gamla Bolivar där borta på bänken. Eller är det en Habanero? Den här matchen finns det inte en chans att vi släpper.
När även Lill-Brask och Janneklass kommer in så ökar tempot ytterligare (mest tack vare Lill-Brask), och TL15 blir uppflyttad till ytter istället för Jagge (detta bidrog såklart också till ett högre tempo). Och här ligger Lövet i brygga och försvarar sig med näbbar och klor. Att nummer 5 i deras lag klarar sig undan utvisningen kan bara förklaras med tillfällig sinnesförvirring hos domaren.
Real anfaller och anfaller. Lill-Brask och Jerry har några briljanta kombinationer på högekanten, där Jerry är nära på att göra årets mål efter att ha dribblat sig genom halva Lövet och avslutar med en tjockisfint på deras mittback och är bara milimetrar från att kunna tåa in bollen bakom Lövets målvakt. Efter denna raid var vi många som trodde att det var dags att byta för Jerry, men tro det eller ej så spelade han vidare i ungefär fem minuter till!
Spiken i kistan kommer genom Lulklass och Mojje som gör sitt andra mål för dagen. 5-1 och ridå. Guillouel, som verkar ha fått en nicokick av sin Bolivár, studsar runt som en brunstig älgko på sidlinjen. Nando sitter på knä och ber till Gud med tårarna rinnandes ner längs kinderna. Coach går och dunkar spelarna i ryggen med en blick som bara säger ”Tack”. Tack vare denna segern sitter han säker på sin post åtminstone en vecka till. Domaren blåser av matchen. Klacken slutar aldrig sjunga. Regnet har avtagit. Det är magi på Kviberg.
Startelvan
