Inter Utby/Linné – Real Maskin 2-1

”En sista dans”



Att behöva konstatera att Real avslutar denna säsong, som kom att bli klubbens placeringsmässigt bästa någonsin, med två raka förluster känns sjukt orättvist. Nog har väl vi haft marginalerna med oss vid ett par tillfällen under året. Fröjden har fortfarande inte rest sig efter vad som i folkmun kommer att kallas ”Rånet på Bravida Arena”. Men jag vill ändå, helt opartiskt, påstå att vi hade kunnat få med oss mer från mycket i höst.

Matchen ikväll är inget undantag. Vädret visade sig från sin allra bästa sida. Till och med så pass bra att under första halvlek såg vi knappt varandra för att solen var i vägen. Kanske var det till och med så att förlusten i valet av domarens ”pip-hand” innan matchstart faktiskt kom att fälla avgörandet. Kanske inte.

Domaren var förresten samma som matchen mot Härlanda och mycket riktigt halade han fram 4 gula kort till Maskinen även denna dag. Frågan är dock om domaren inte visade allra bäst vad han tyckte om vårt lag genom att, med full kraft, backa rakt in i IRs parkerade bil innan han åkte hem..



När spelet väl var igång så stod vi upp bra. Vi lät Linné rulla runt bollen en del men det skapades inte några direkta målchanser. En frispark från deras håll som Wiklund har koll på. Och det är tydligen efter fasta situationer som det ska bli mål på denna dag. 1-0 till Real kommer efter en fint inslagen hörna och bollen studsar lite hit och dit innan Tobbe, som alltid och hela tiden, är på rätt plats och trycker in bollen.

Efter målet böljar spelet lite hit och dit och vi får en del långbollar mot oss men släpper inte till några direkta målchanser. Vi ser också en del fina intentioner i vårt kontringsspel men lyckas väl inte vi heller skapa några jättechanser. Det känns som att tiden ska rinna iväg och att vi kanske ska kunna ta med oss en ledning in i paus. Dock blev det tyvärr inte så då vi, på en hörna, är för långsamma på att hitta markeringar och när hörnan slås hinner vi inte med och det blir 1-1 strax innan halvtidsvilan.



I andra halvlek har vi hand om bollen mer än i första och utan solen i ögonen kunde vi spela oss runt på kanterna, slå inlägg och så rinna igenom vid flera tillfällen. Inter Linné är inte heller dom ofarliga och hotar då och då men vi krigar på bra hela laget.

Sen händer det….i matchminut 79 eller nåt tar nr 5 sats från från mittbacksposition, driver upp bollen likt Maradona eller kanske mer likt Ingemar Stenmark då han i princip kör slalom mellan motståndarna och det går ett sus genom publiken. En del säger sig sett honom springa sista biten med tröjan redan viftandes över huvudet när han lossar av ett smått otroligt skott. Nu ville det sig dock inte bättre än att det fastnar på första bästa back och tröjan, om den nu någonsin var av, smygs på igen medans Inter Linné tar hand om bollen.

Strax därefter fick vi dock en riktigt bra chans att avgöra då Ahmed fint spelar fram Mange mos som springer loss mot mål. Målvakten gör dock en riktigt vass räddning (Anton/Wiklund-klass) och returen tar klockrent i stolpen.



Sista minutrarna anfaller Inter Linné med mer desperation och vi hoppas kunna utnyttja detta genom att hugga på en till chans för att få med oss en seger. Meeeen vad händer om inte Linné lyckas få in ett skitmål till istället med bara ett par minuter kvar. Segt att behöva åka hem utan poäng men som sagt klubbens bästa tabellplacering är ett faktum, med mersmak för framtiden. 

Tack för i år!

//
Capitano (nr 5)

Real slutar femma på samma poäng och målskillnad som fyran Croatia. Nåväl, vi är åtminstone snyggast i 6A.