Syrianska/Arameiska – Real Maskin 0-4

Dags för tredje matchen på 10 dagar när vi begav oss nerför Burmabacken för den luriga bortamatchen mot Syrianska/Arameiska. Snacket inför match handlade till stor del om varför den kallas Burmabacken (sydostasiatisk vegetation) och huruvida det går att ta sig till Bläsebovallen till fots (det går inte, pga lärjeån är omöjlig att ta sig över).

Känslan inför match var positiv, trots helgmatch. Joel förkunnar självsäkert att han är 100% säker att vi kommer vinna. Bastun sätts på och ölen läggs på kylning innan vi rullar ner till Göteborgs kulturmecka Hjällbo.

Kvällen innan match får Farsan tyvärr kasta in handduken då han skadat smalbenet när han skulle köra armgång på ett utegym (hur lyckas man!?), istället tar Andres en plats på bänken.

Vi ställer upp med följande lag:

Vi har pratat innan match om att fortsätta spela på samma sätt som vi gjort de tidigare matcherna, med ett kompakt försvar och stor disciplin och tålamod. Vi vet att Syrianska inte riktigt gillar att försvara lika mycket som Fröjdens eller Croatia så chanser kommer vi få. Och kanske viktigast av allt: Våga skjuta. Vi hade knappt ett skott på mål mot Croatia och så blir inga barn gjorda.

Matchen startar lite böljande men det märks att Syrianska är sugna på att ta tag i taktpinnen. Och även om Syrianska har mest bollinnehav första kvarten så ger vi dom inte mycket ytor att jobba med. Realförsvaret har några missförstånd i början när Syrianska slår bollar bakom vår backlinje, men vi lyckas oftast hinna ifatt Syrianska-anfallarna.

Vi jobbar oss metodiskt in i matchen och i den 16:e matchminuten får vi en hörna från höger som IR slår hårt inåtskruvat mot mål. Efter lite kalabalik i straffområdet är det Mange som är där och tåar in den. 1-0 kommer kanske inte helt rättvist men fullt logiskt sett till vår matchplan.

Efter målet kommer vi upp lite med laget och får lite bättre ordning på vårt spel samtidigt som Syrianska trycker på för en kvittering. Men vårt för dagen nykomponerade mittförsvar IR och Niklas är omutliga och med hjälp av Jim och Paboy fredas målet på ett strålande sätt i första halvlek.

Taco och Tobbe på innermittfältet vinner det mesta och börjar verkligen bli samspelta efter 180 minuter spelade ihop. Jonas och Erik på kanterna löper sig fria gång på gång och Jonas har några riktigt fina passningar från kant till kant som blir till farliga lägen, men vi har inte riktigt skärpan där. Något vi känner igen sen de två föregående matcherna. Nåt känns dock lite annorlunda idag, vi är mer på hugget och vågar mer. Vi tar några avslut från distans men tyvärr inte någon större lycka.

Precis innan paus tvingas både Jonas och Jim till byte, Andres och Ahmed kommer in. Och just som man tror att det vi ska gå till halvlek med en fin 1-0 ledning så får Lukas en perfekt passning av Mange som lyckats bryta boll högt. Lukas håller ifrån sin försvarare på klassiskt Lukas-vis innan han placerar in bollen vackert bakom målvakten i Syrianska-målet. Nu känner man igen honom. Målmaskinen som stod för 21 mål 2016.

Riktigt skönt att få in 2-0 precis innan halvtidsvilan. Vi pratar om hur bra vi gör det, men att vi måste stoppa Syrianskas nr 100 (vad är det för j***a håckynummer?) som är den som stått för de flesta farliga uppspelen. Samt hur bra det är att vi vågar skjuta! Vi har nog fler skott i första halvlek än vad vi haft sammanlagt på de två första matcherna. Kul att se att vi får resultat direkt.

Vi gör ett par byten direkt i andra där Jim kommer tillbaka in igen och Jonas får kliva in istället för Erik som åkt på en smäll.

Det märks att Syrianska börjar tappa tålamodet och det blir allt mer långbollar som Wiklund lätt kan komma ut och plocka. Istället är det Real som är närmast att kunna utöka genom Ahmed och SEB som kommit in istället för Lukas. Efter att ha tagit ett gult tvingas SEB till ett byte då han har känningar i benet. Stabil insats med ett skott på mål samt en varning på fem minuter.

Lukas kliver in och det första han gör är att stressa Syrianska-försvararen att passa hem till målvakten, där tror alla att chansen runnit iväg. Alla utom Lukas som ser att målvakten är lite osäker och lyckas på nåt sätt tunnla sig själv och helt plötsligt får Lukas bollen och kan enkelt gå vandra in med bollen i mål på klassiskt fifa 99-manér. 3-0 och känslan är att nu är det klart. Man är inte avundsjuk på Syrianskas målvakt som får allt annat än stöd från sina lag-”kamrater”.

Det är dock 25 minuter kvar och mycket kan hända, det vet vi sedan förra säsongen. Vi tvingas till en del byten efter lite skavanker, Kenny kommer in istället för IR och gör en majestätisk insats. Andres kommer in på vänsterkanten och in på topp kommer Kongo istället för Mange.

Med 20 minuter kvar kommer Lukas fri mot mål och blir kapad av målvakten som inte hade en av sina bästa dagar. Rött kort och Syrianska får avsluta matchen med en man mindre. Vi fortsätter spela som innan och ärligt talat så märks det knappt att vi är en man mer. Vårt fokus är att följa vår matchplan och att hålla nollan idag.

Syrianska får några halvchanser men Wiklund har bra koll och det känns aldrig riktigt farligt. Istället är det vi som är närmast att utöka och det kommer även komma ett sista mål när Kongo håller sig framme efter ett fint inspel från Jonas på högerkanten.

4-0 ridå. Otroooligt skönt med revansch efter förlusten mot Croatia senast. Real kliver i och med segern upp på tredjeplats i tabellen och ölen i bastun efter matchen smakar otroooligt gott. Stort tack till dartgänget som bjöd på ett lock öl efter segern.

Övrigt positivt att ta med oss från matchen:

Vi har en mycket stark trupp och fin konkurrens på alla positioner, vilket gör att alla höjer sig några snäpp.

Vi slår Syrianska/Arameiska för första gången någonsin tror jag?

Vi vinner på bläsebovallen för typ första gången någonsin också?

Våra anfallare (inkl. Kongo) har kommit igång med målproduktionen! Gott!

Vi håller nollan. Alltid kul. Wiklund gör det riktigt bra dom få gångerna Syrianska lyckas skapa några farligheter.

Vår matchplan följdes till punkt och pricka. Vi hade gjort en korrekt analys av Syrianska som inför matchen släppt in flest mål i serien och vi vet att vi inte släpper till mycket bakåt. Fortsätter vi såhär så är vi riktigt svårslagna i år.

Mycket bra domarinsats. Tillät mycket men satte även upp tydliga gränser tidigt. Kul att se!

Nu blickar vi framåt mot nästa match på torsdag hemma på Bergsjövallen när Vatra kommer på besök. Avspark redan kl 18:00.

Inför Syrianska/Arameiska – Real Maskin

Imorgon är det dags för årets första bortamatch. Vi åker inte så långt då vi bara ska ner för Burmabacken till gamla fina Bläsebovallen.

Match på konstgräs igen alltså, precis som i premiären. Och det vet vi ju alla hur det slutade.

Ska Real ta säsongens andra vinst? Eller blir det Syrianska/Arameiska som drar det längsta strået?

Syrianska har spelat en match mer än oss, men står på lika många poäng då det blivit två förluster såhär långt (0-3 mot Bergsjön och 2-5 senast mot Tollered). Där emellan har man hunnit med att slå Vatra med 2-1 hemma på Bläsebo.

Syrianska har haft en del omsättning i laget de senaste matcherna och det är bara fem spelare som spelat alla tre matcherna såhär långt, bland annat lagkaptenen Pierre Yildirim som vi vet sen tidigare är en mycket duktig spelare. Även bröderna Gabriel och Aleksander Yildirim har spelat var sin match där den sistnämnde har ett förflutet bland annat i GAIS.

Syrianska har mäktat med fyra mål än så länge men alltså släppt in flest i serien med sina nio insläppta. En del varningar har det blivit också, laget har sju stycken varav kapten Pierre Yildirim står på två och riskerar alltså avstängning om han får ett till gult kort.

Real har än så länge en seger och en förlust efter ett sent straffmål mot Croatia senast. Spelet har sett bra ut och framför allt försvaret där vi varit i princip felfria. Till matchen på lördag är Farsan tillbaka efter skada och förhoppningsvis kan han bidra till att målproduktionen kommer igång igen.

I Real är det vår käre Mange mos som riskerar avstängning vid nästa gula kort.

Det ser bättre ut på skadefronten där Andres och Wibba fortfarande har lite känningar men förhoppningsvis är tillbaka snart. Anton blir tyvärr borta ett tag efter handskadan senast.

Matchstart kl 14:15 på Bläsebovallen imorgon. Vi ses där!

Real Maskin – Croatia 0-1

Tidig match och vi samlas uppe på Realgården redan kl 17:30 för lite kaffe och tjöt. Sorlet tystnar när vår dietist Tobbe Olovsson kommer in och skriker ”ge mig nummer 10”. Han har blivit en diva. Vi såg det inte komma, men efter sina två mål i premiären är det som att han blivit en ny person. Han ger Erik en örfil innan han rycker åt sig tian och går och sätter sig på sin plats.

Vi saknar fortfarande några viktiga kuggar, våra målgörare förra året Farsan, Wibba och SEB, samt IR, Joel och Andres för att nämna några. Det positiva är att vi ändå får ihop ett bra lag till denna match mot topptippade Croatia.

GP är där och sänder matchen live, men har lite teknikstrul så första 20 kommer tyvärr inte med. Tobbe går upp och ger kameramannen en örfil och säger åt honom ”lös det bara din kameranörd”.

Vi startar matchen med följande lag:

Samma startelva som senast förutom att Paboy kommer in på högerbacken och Jagge på högermittfält. Vi börjar bra och rullar en del boll. Båda lagen känner lite på varandra men inga jättechanser skapas. Mycket av Croatias spel går som väntat genom skicklige Mentor Zhubi, men Taco och Tobbe lyckas oftast övermanna honom.

Det är egentligen matchens första riktigt farliga chans när klockan tickat upp mot 25 och Anton tvingas till en otrolig dubbelräddning efter att ett skott styrts och ändrat riktning. Tyvärr resulterar det i en skadad hand och en sväng till akuten för vår käre målvakt. Tobbe är framme och ger Antons hand en örfil innan han och SEB åker iväg mot Östra.

Det är alltid en mardröm att tvingas till ett målvaktsbyte, men det är ett lyxproblem när man har två otroligt duktiga målvakter och kan sätta in en Wiklund i detta läget. Tobbe visar honom med gester där han drar pekfingret över halsen vad som kommer hända om han släpper in mål.

Wiklund sätts på prov direkt, men lyckas avvärja halvlägena i den första halvleken. Istället är det Real som är närmast ett ledningsmål när bollen studsar fram till Jonas efter en frispark som med helt öppet mål lyckas träffa ribban. Blicken han får från Tobbe gör att det kommer lite kiss i brallan på Jonas. Han vet vad som väntar…

Domaren blåser för halvtid. Det ser bra ut och vi har följt vår matchplan. I en sån här match gäller det att han disciplin och tålamod då vi vet att chanserna kommer komma. I halvlek gör vi ett byte där Erik kommer in istället för Jagge som behöver vara tillgänglig för byte när anfallarna behöver lite avlastning.

I andra halvlek är det Croatia som öppnar starkast och skapar ett par halvchanser, men vi försvarar oss föredömligt och Wiklund har några riktigt vassa räddningar. Tyvärr har vi en domare som blåser för i princip allt idag och i den 64:e minuten är vi lite för heta och en Croatiagubbe går omkull i straffområdet. Straff och Zhubi förvaltar den på bästa sätt bakom en chanslös Wiklund.

Efter Croatias ledningsmål höjer vi oss ett par nivåer och tar över matchen mer och mer. På mittfältet dominerar Tobbe och Taco och vi har några riktigt fina kombinationer på kanterna med framför allt Jonas och Ahmed som kommit in på vänsterkanten.

Vi trycker på för en kvittering, men dom riktigt vassa chanserna lyser med sin frånvaro. Istället är det Croatia som har de vassaste chanserna när vi går ner på trebacklinje och de får kontra. Men vi släpper inte in några fler mål. Erik blir avblåst för en helt horribel offside där han hade varit helt fri med målvakten om domaren inte hade varit så glad i sin pipa. Magnus får någon chans också på slutet, men närmare än så kommer vi tyvärr inte. Matchen slutar 1-0.

Efter matchens slut sitter Tobbe och funderar. Var det en engångsföreteelse med de två målen i premiären? Han ställer sig upp och kommer fram till laget och ber om ursäkt för sitt uppträdande. Han vet att tröja nr 10 gjort honom till en person han inte känner igen. Vi försöker hjälpa honom av med den men han väser ”my precious” och får en kolsvart blick. Till slut åker tröjan av och han sitter och skakar på gräset. Han ber om att aldrig mer behöva bära tröja nr 10.

1 2 3